Idag fick jag verkligen stanna upp vid spegeln på gymmet, gud vad magen vuxit. Emil sa det igår och idag såg jag vad han menade! Den är både rundare, hårdare och större. Ännu ett tecken på att det faktiskt närmar sig.
Jag har fått en del frågar hur jag känner kring viktuppgång nu och hur jag hanterar det. Jag har skrivit lite om det innan men mina tankar och känslor kring det har ändrats..
Jag tycker faktiskt det blir jobbigare och jobbigare. Ni ser höfterna på bilden, under min hand, det tycker jag är jobbigt. Jag tycker också det är jobbigt att se hur bh-n sitter runt om, att fettet och huden börjar buckla ut där eller vad man ska säga. Det är inte platt längre. Inte speciellt konstigt, jag vet! Men ni frågar och jag svarar. Nu börjar hjärnspökena dyka upp, MEN, jag är sååå taggad till att hjälpa min kropp att komma tillbaka så fort lillasyster kommit ut.
