Jag gjorde ett inlägg för ett tag sedan om den nakna sanningen på fina gravidbilder. Det finns många saker som ibland får mig att må dåligt av min gravidkropp men dubbelt så många saker som får mig att känna mig vacker. Men om vi ska börja med de sakerna som får mig att må dåligt ibland:
– Ni ser extra-hakan jag fått på bilden
– Ni ser alla bristningar som ökar och ökar på min mage
– Ni ser också att armen inte har synliga muskler längre
– Rumpan är definitivt inte vad den har varit och detsamma gäller brösten
Detta är jag inte ensam om, ellerhur? Men det är tabu att må dåligt över detta med tanke på att jag valt att vara gravid, med tanke på att alla inte får chansen och med tanke på att det är något helt underbart som kommer ut ifrån detta.
Men om vi ska vara ärliga så är detta rättså kämpigt ändå, ellerhur?
Men anledningen till att jag glömmer bort detta jobbiga lika snabbt som det dyker upp i huvudet, anledningen till att jag lägger ut denna bilden är för att jag har en partner som får mig att känna mig vacker precis varje dag. För honom är jag extra vacker nu med tanke på vad min kropp skapar, vad min kropp gör för just honom och för att han älskar mig vare sig jag har bristningar eller ej, vare sig mina armar är fyllda med muskler eller ej.
Oftast heter det att mannen är skyldig kvinnan mycket efter dessa nio månaders berg o dalbana och hur kroppen förändrats osv.. ja absolut, jag kan hålla med om att ibland kommer dom enkelt undan haha. Men när det gäller mig och Emil så är jag skyldig honom minst lika mycket för det stödet han givit mig under dessa nio månader.
Jag hoppas och önskar att alla ni vackra gravida kvinnor har en partner som får er att känna er vackra trots den nakna sanningen med alla tankar som spökar i huvudet. Ni alla har en grym kropp och är vackra precis som ni är.
