I Oktober för 4 år sedan började jag och min Sambo träffas. Vi kände varandra sedan tidigare men i Oktober började vår resa, vilket vi inte visste då. Emil började visa intresse för mig som han inte visat tidigare, jag var väldigt skeptisk till detta och ännu mer skeptisk var min syster. Det var ”hennes vän” och jag fick absolut inte träffa honom haha. Men tydligen kunde vi inte hålla oss ifrån varandra.
Jag trodde inte speciellt mycket på att det skulle bli något mellan oss men jag är så fruktansvärt glad att jag chansade och gav detta en chans – idag, fyra år senare är jag nämligen lyckligare än någonsin.
Jag valde helt rätt människa att bo ihop med, vi tycker inte samma och vi är inte lika när det gäller ordning och reda, snarare raka motsatser – men det är det som blir så bra. – Sålänge han står ut med slarviga mig haha..
Jag valde helt rätt människa till bästa vän, det finns nämligen ingen i världen som ställer upp så mycket som han gör. Ingen som får mig att skratta, ingen som torkar mina tårar och ingen som stöttar mig i allt som han gör.
Jag valde rätt människa att förlova mig med. Han ger mig fortfarande fjärilar i magen. Det finns ingen som tittar på mig som han gör, det finns ingen som är så bra på att ge komplimanger som han och det finns ingen som får mig så lycklig som han.
Jag valde definitivt rätt person att skaffa barn med. Hugo har fått en helt fantastisk pappa på alla sätt och vis. Först och främst hade jag aldrig klarat av graviditeten eller förlossningen utan Emil. Emil har en sån magisk relation till Hugo, redan dag 2 i Hugos liv log de mot varandra och de gör det varje dag sedan dess. Jag skriver och pratar ofta om detta men det gör mig så lycklig – att de Emil bli pappa och dessutom världens bästa pappa – det är magiskt.
