Lyssnade precis på en podcast där en lyssnare hade skickat in en fråga. Frågan handlade om att hans eller hennes vän hade blivit så negativ, det enda kompisen pratar om när de ses är hur dålig vardagen och livssituationen är. Alltså detta kan lika gärna vara en vän till mig, det är ju för fan mig hon eller han beskriver. Jag är så insnöad hur tråkigt jag tycker det är att vi inte hittat ett hus för oss och att vi fortfarande lever kring planering att kunna duscha och tvätta någon annanstans. Jag är en negativ vän, verkligen!! Haha men gud va pinsamt, som tur väl var så stämde inte resten in på mig så det är förhoppningsvis inte en vän till mig som skickat in problemet haha!!
Har ni någonsin kommit på er själva med att leva med tunnelseende? Med att fastnat i det negativa? Idag kom jag på mig själv, bättre sent än aldrig!
