Hela denna graviditeten har jag varit taggad för förlossning. Själva förlossningen skrämde aldrig mig sist och gör inte denna gången heller. När jag väntade Hugo var det sugklocka och kejsarsnitt som skrämde mig, inte att det skulle göra ont och vara kämpigt.
Denna gången är det fortfarande just sugklocka och kejsarsnitt men har också varit att föda hemma eller i bilen på vägen in, just för att man inte vet hur man ska göra med bebis när hon kommit ut. Tänk så andas hon inte? Har navelsträngen runt halsen? Osv. Ja, typiskt mig att bara tänka de värsta tankarna..
Jag vet inte vad som har hänt men jag har helt plötsligt slutat att tänka rädsla och negativitet runt det, jag tänker mer att det hade varit sjukt häftigt och snacka om annorlunda än hur första förlossningen blev. Antagligen kommer jag inte känna såhär den dagen det sätter igång och kanske känns som att just detta ska hända, då blir jag antagligen livrädd för det igen haha. Men grymt skönt att slippa gå och vara nervös över det nu iallafall. Det häftigaste hade ju varit om allt startade med vattenavgång, just för att som sagt vara annorlunda mot första förlossningen – för att få ”testa båda”.
Är det någon av mina läsare som har varit med om det? Att föda hemma eller i bilen? Ni får så gärna skriva till mig då! Vill ni inte kommentera här så skicka ett mejl eller skriv privat på instagram eller liknande!
En nyfödd Hugo:
