Nu är jag, enligt både mig och Emil – 100% gravid haha. Pustar när jag ska ner till golvet, och resa mig ur soffan. Känslorna på utsidan. Tung, bred och klumpig haha. Trött, framför allt trött! Men det är väl inte så konstigt när nu vecka 34 också är över.
Veckan har bestått av en del aktiviteter med Hugo, med och utan Emil. Det känns i kroppen, framför allt de gångerna jag är själv med Hugo. Man hjälper fortfarande honom en hel del. Han är jätte duktig men exempelvis ta på skorna, lyfta ut och in i bilen (ibland, ibland löser han det själv). Ibland trotsar han och då vill han bli buren, det kan ju diskuteras men enligt mig är han inte så gammal ännu så trotsig får man vara. Nu längtar man lite tills magen är borta för Hugos skull, denna mammakroppen orkar mindre och mindre nu och det ger mig dåligt samvete men han är duktig och förstår de flesta gångerna jag inte orkar springa och spela fotboll osv.. han nöjer sig med en annan lek och väntar in pappa.
Onsdagen bestod av förvärkar som faktiskt gjorde ont, trodde nästan att något höll på att komma igång.. men dagen efter var smärtan borta. Förvärkarna är tätare och kraftiga men smärtan försvann igen, som tur är.
Enligt appen Preglife är bebis nu 42 cm lång och väger 2,35 kg. Hon kan själv bekämpa små infektioner med hjälp av hennes egna immunförsvar. De flesta bebisar har vid denna tidpunkten fixerat sig, sist jag var hos barnmorskan låg hon med huvudet ner men var inte riktigt fixerad. Denna veckan har jag haft väldigt ont så förhoppningsvis är det ett tecken på fixeringen. Appen preggers jämför bebis med en cantaloupe.
